Nytt spännande privat uppdrag
I helgen ska jag barnvakta. För två små, pigga & glada barn. Det ska bli spännade. Kanske jag får byta en blöja, vem vet. Har inte gjort det på 10 år :p .
Föräldrarna ska få komma iväg på teater.
Lunch & fika blir det säkert. Sedan får jag leka, det ska bli avkopplande. Min stora utmaning blir att försöka få dem att sova middag. Det kan bli knepigt. Beror ju helt på. Det är kul iaf att läsa böcker för småbarn, så det får jag naturligtvis prova. Är de tillräckligt trötta bör de väl somna, tycker jag.
Föräldrarna ska få komma iväg på teater.
Lunch & fika blir det säkert. Sedan får jag leka, det ska bli avkopplande. Min stora utmaning blir att försöka få dem att sova middag. Det kan bli knepigt. Beror ju helt på. Det är kul iaf att läsa böcker för småbarn, så det får jag naturligtvis prova. Är de tillräckligt trötta bör de väl somna, tycker jag.
Mår så bra
för att jag nu bara arbetar halvtid. Jag tycker att jag inte hinner med så mkt på sätt och vis, men jag tror egentligen att det beror på att jag faktiskt hinner med så mk mer! Lät det där konstigt? Ja, kanske.
Men så är det nog. Jag kan alltså pyssla och roa mig med samt ta mig an helt nya saker. Samtidigt iofs ligger jag efter lite grann med praktiska ting, eftersom mitt senaste arbete krävde en hel del övertid stup i kvarten. I natt drömde jag t o m om det gamla jobbet. Helfånigt. Det var många nya saker att göra, jag diskuterade en del med chefen, många undrade vad jag höllt på med samtidigt som de tyckte att jag var underlig och möjligen modig som framförde vad jag tyckte. Men det är väl klart att det ska vara 'öppen dialog' på en arbetsplats och att man ska kunna ta diskussioner & samtal på arbetsplatsen. Allt så klart för att få till en bra arbetsmiljö. Så det så.
På nya jobbet håller vi på att leta efter ny lokal. Så spännande, så svårt, så tidskrävande. Men uppiggande och inspirerande. Tänk att kunna påverka sin blivande arbetsplats så väldans! Både adress, utseende och möblering! Nu får jag arbeta mkt med tfn. Har börjat skriva brev. Roligt minsann.
Men så är det nog. Jag kan alltså pyssla och roa mig med samt ta mig an helt nya saker. Samtidigt iofs ligger jag efter lite grann med praktiska ting, eftersom mitt senaste arbete krävde en hel del övertid stup i kvarten. I natt drömde jag t o m om det gamla jobbet. Helfånigt. Det var många nya saker att göra, jag diskuterade en del med chefen, många undrade vad jag höllt på med samtidigt som de tyckte att jag var underlig och möjligen modig som framförde vad jag tyckte. Men det är väl klart att det ska vara 'öppen dialog' på en arbetsplats och att man ska kunna ta diskussioner & samtal på arbetsplatsen. Allt så klart för att få till en bra arbetsmiljö. Så det så.
På nya jobbet håller vi på att leta efter ny lokal. Så spännande, så svårt, så tidskrävande. Men uppiggande och inspirerande. Tänk att kunna påverka sin blivande arbetsplats så väldans! Både adress, utseende och möblering! Nu får jag arbeta mkt med tfn. Har börjat skriva brev. Roligt minsann.
Vilken vinter
Nu e're vinter på riktigt. Svårt att ta sig fram snabbt, lite isigt här & var, en unge som inte tror att det ÄR kallt ute...
Jag sade till sonen i morse: - Nu tar du på dig långkalsonger och så tar du mina kängor! (Ja, vi har ju samma stl nu mera). För jag har ändå flera par stövlar att välja på. Tror du att han gjorde ngt.dera f'resten? No way! Han höllt i stället på att glömma att ta med sig sina hemmanycklar. Men han kom på't i sista sekunden. - Nåväl, kom hem och byt strumpor då, ifall du blir blöt om fötterna, tyckte jag. Det lovade han. Han ringde mig på jobbet efter ngn timme och berättade att han har TAPPAT SINA NYCKLAR! Gissa, om man blir lite stressad av ett sådant meddelande. Just idag dessutom, när det är extra lätt att leta ute på skolgården t ex, i så mkt snö!
Nu löste det sig rätt så bra ändå. Tack och lov. Men det tog ju lite av min arbetstid s a s. Ringa till sambon och jaga ut honom för att leta vid porten och runt husknuten, ringa förvaltningskontoret eftersom om ngn boende finner nycklarna så lär de väl hellre lämna in dem dit, ringa till skolexpeditionen och förklara dilemmat samt påpeka att om det kom in ett sådant nyckelband så var det vårt.
Jag sade till sonen i morse: - Nu tar du på dig långkalsonger och så tar du mina kängor! (Ja, vi har ju samma stl nu mera). För jag har ändå flera par stövlar att välja på. Tror du att han gjorde ngt.dera f'resten? No way! Han höllt i stället på att glömma att ta med sig sina hemmanycklar. Men han kom på't i sista sekunden. - Nåväl, kom hem och byt strumpor då, ifall du blir blöt om fötterna, tyckte jag. Det lovade han. Han ringde mig på jobbet efter ngn timme och berättade att han har TAPPAT SINA NYCKLAR! Gissa, om man blir lite stressad av ett sådant meddelande. Just idag dessutom, när det är extra lätt att leta ute på skolgården t ex, i så mkt snö!
Nu löste det sig rätt så bra ändå. Tack och lov. Men det tog ju lite av min arbetstid s a s. Ringa till sambon och jaga ut honom för att leta vid porten och runt husknuten, ringa förvaltningskontoret eftersom om ngn boende finner nycklarna så lär de väl hellre lämna in dem dit, ringa till skolexpeditionen och förklara dilemmat samt påpeka att om det kom in ett sådant nyckelband så var det vårt.
På kartan & ping i fortsättningen
Jag har placerat min blogg i Stockholm på bloggkartan.se .
I fortsättningen ska jag komma ihåg att pinga var gång jag uppdaterar. Hmm, man lär sig visst ngt nytt nästan varje dag.
I fortsättningen ska jag komma ihåg att pinga var gång jag uppdaterar. Hmm, man lär sig visst ngt nytt nästan varje dag.
Nytt jobb - YEEEEESSSS
Yihooo!
Kirrat, mindre än 1,5 vecka 'mellan-två-jobb'.
Så himla najs, att bara arbeta halvtid. I like it! Nu vill jag så klart inte skriva så exakt här vad det är, men jag kunde inte heller låta bli att berätta min nöjsamhet och jag är faktiskt lite mallig. Det är tufft och kräver mkt att söka jobb minsann.
Kirrat, mindre än 1,5 vecka 'mellan-två-jobb'.
Så himla najs, att bara arbeta halvtid. I like it! Nu vill jag så klart inte skriva så exakt här vad det är, men jag kunde inte heller låta bli att berätta min nöjsamhet och jag är faktiskt lite mallig. Det är tufft och kräver mkt att söka jobb minsann.
Djungelboken & Eric Gadd
På torsdag ska jag & sonen kolla in Djungelboken på Sthlms Stadsteater. Läs vidare här: http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=2205&a=603350&previousRenderType=6 .
Allt utspelar sig år 2017 och i Sthlm city! Den verkar lite våldsam & mkt, mkt annorlunda.
----------
Fredag 12/1: 'Djungelboken' var skoj o mkt annorlunda! Värd sig pengar iaf. Ganska udda för att vara Stadsteatern. En del musik o sång, men ändå inte en fullvärdig musikal. Lite finputsning behöver de göra, men så var vi oxå på genrep:t.
Utstyrseln gällande Baloo var väl inte den bästa tycker jag personligen, Bagheera mkt speciell, vilket man har kunnat läsa i tidningarna nu i dagarna! Mkt antydningar till andra sociala händelser, som endast vuxna associerar till. Hon som spelar ormen Khaa gjorde sig roll suuuper o hade ju kropp dessutom ;-) ! Mowgli-killen passade bra i sin roll! Som familjeföreställning ger jag den 4/5.
Tjatteraporna Noppe & Joppe snackade (tjafsade) en jäkla massa och drog nog ned mest och de största applådåskorna & deras olika utstyrslar var ju mkt egna . Dock hade de svårare att få publiken att resa sig upp och jamma med i Bananrepublikens disco med bratsen.
Från 7 år säger teatern, men jag skulle säga 10 år! Rätt våldsam, tonåringar förstår sig på pjäsen men det skulle inte förvåna mig om en 7 och 8-åring skulle bli rädd eller gråta lite.
Den kommer att gå för utsålda hus, rätt säker!
Allt utspelar sig år 2017 och i Sthlm city! Den verkar lite våldsam & mkt, mkt annorlunda.
----------
Fredag 12/1: 'Djungelboken' var skoj o mkt annorlunda! Värd sig pengar iaf. Ganska udda för att vara Stadsteatern. En del musik o sång, men ändå inte en fullvärdig musikal. Lite finputsning behöver de göra, men så var vi oxå på genrep:t.
Utstyrseln gällande Baloo var väl inte den bästa tycker jag personligen, Bagheera mkt speciell, vilket man har kunnat läsa i tidningarna nu i dagarna! Mkt antydningar till andra sociala händelser, som endast vuxna associerar till. Hon som spelar ormen Khaa gjorde sig roll suuuper o hade ju kropp dessutom ;-) ! Mowgli-killen passade bra i sin roll! Som familjeföreställning ger jag den 4/5.
Tjatteraporna Noppe & Joppe snackade (tjafsade) en jäkla massa och drog nog ned mest och de största applådåskorna & deras olika utstyrslar var ju mkt egna . Dock hade de svårare att få publiken att resa sig upp och jamma med i Bananrepublikens disco med bratsen.
Från 7 år säger teatern, men jag skulle säga 10 år! Rätt våldsam, tonåringar förstår sig på pjäsen men det skulle inte förvåna mig om en 7 och 8-åring skulle bli rädd eller gråta lite.
Den kommer att gå för utsålda hus, rätt säker!
Bloggandet
Hur länge har du bloggat?
Nu exakt 2 år. Började efter tsunami-katastrofen. Det skrevs mkt om att backpackers använde sig av resebloggar, när de t ex reste runt i Thailand. Då undrade jag vad en blogg var för ngt.
Hur såg din bild av bloggar och bloggare ut en månad innan du själv började blogga?
Jag visste inte alls vad det var. Se ovan.
Vilken var den första blogg du förälskade dig i?
Ingen särskild. Men man sparar & kollar naturligtvis blogglänkar till de man känner.
Hur känner du inför dina första blogginlägg när du såhär i efterhand läser dem?
En god start om inte annat.
Hur många bloggar återvänder du till regelbundet som läsare?
Cirka 10 stycken.
Av de bloggar du läser; hur många procent är dagboksbloggar och hur många är ämnesbloggar (t ex teknikbloggar, modebloggar, politiska bloggar)?
95%. Egentligen inte dagboksbloggar. Det tycker jag är helt fel att kalla dem för! Det är sällan som en blogg är uppbyggd som en fjortis-dagbok. Utan oftast är en blogg mer tyckande. Det kan gälla bra och dåliga saker. Bloggar behöver inte heller vara egocentriska.
Nämn en bloggare (obs länka!) som verkar väldigt olik dig, vars blogg du tycker om:
RakaPuckar är helt olik mig, men mkt najs & rolig att läsa. http://www.rakapuckar.nu/site/
Vad tycker dina närmaste om att du bloggar?
Många släktingar förstår inte nöjet eller att jag tar mig tid med saken öht. Kom igen om 5-10 år tänker jag. Jag är helt säker på att fler och fler har sin egen blogg då.
Tycker folk som känner dig att du är dig själv i din blogg?
Jo då, det får jag väl hoppas. Jag tror att de tycker att jag är lite frispråkigare i min blogg, lite tuffare s a s.
Har du hittat en gräns för hur privat du vill vara i din blogg?
Självklart. Man skriver ju aldrig ut hela namn. Dock kan man antyda.
Nämn några saker som du aldrig bloggar om och varför:
Bilder på min själv t ex eller berättelser om min sambo. Hans vardag t ex.
I vilken utsträckning bloggar du för att få bekräftelse tror du?
Ingen alls. Däremot är det ju klart skönt att få skriva av sig. Samt skriva ngn antydan till ngt man är jävligt förbannad över eller otroligt glad åt.
Tror du att man kan lära känna en person genom att läsa dennes blogg?
Visst. Inte till 100% förstås.
Har du träffat folk IRL efter att ha fått kontakt med dem via bloggen? Och i så fall: Var de som du trodde att de skulle vara eller blev du förvånad?
Inte via bloggen. Men fler har börjat blogga för att de sett att jag har en blogg.
Tror du det kan vara skadligt för vissa personer att blogga?
Ja, yngre om de inte tänker på att inte vara för privata och att inte heller lämna ut kompisar och familj.
Har du någonsin blivit sårad av någonting som skrivits till/om dig i kommentarer eller i andra bloggar?
Nix.
Har du själv skrivit saker du ångrar i din egen eller i andras bloggar?
Nope.
Men man har läst i andra vad det kan tjafsas hit och dit. Fast det är väl en tjusing med det också.
Hur ser bloggandets nackdelar ut för dig?
Det tar lite tid ibland. Man bör ju uppdatera regelbundet exempelvis.
Tror du att du fortfarande bloggar om två år? I så fall: Tror du att ditt bloggande har förändrats då?
Visst, det lär jag göra. Det är kul. Spännande och roligt att vem som helst, var som helst i världen kan läsa just mina tankar.
Tror du att bloggarna har (eller kommer att ha) någon inverkan på vår kultur, eller är de en grupp människor som mest påverkar varandra?
Fler och fler kommer att blogga. Det är ett smart sätt att få reda på saker. I stället för att ringa runt och berätta för en och en så kan mina närmaste kika in när som helst och följa upp vad som har hänt mig i stort. Man behöver inte heller blogga för att påverka! MAN KAN BLOGGA FÖR ATT ROA ELLER BERÄTTA!
Avslutningsvis:
Nu exakt 2 år. Började efter tsunami-katastrofen. Det skrevs mkt om att backpackers använde sig av resebloggar, när de t ex reste runt i Thailand. Då undrade jag vad en blogg var för ngt.
Hur såg din bild av bloggar och bloggare ut en månad innan du själv började blogga?
Jag visste inte alls vad det var. Se ovan.
Vilken var den första blogg du förälskade dig i?
Ingen särskild. Men man sparar & kollar naturligtvis blogglänkar till de man känner.
Hur känner du inför dina första blogginlägg när du såhär i efterhand läser dem?
En god start om inte annat.
Hur många bloggar återvänder du till regelbundet som läsare?
Cirka 10 stycken.
Av de bloggar du läser; hur många procent är dagboksbloggar och hur många är ämnesbloggar (t ex teknikbloggar, modebloggar, politiska bloggar)?
95%. Egentligen inte dagboksbloggar. Det tycker jag är helt fel att kalla dem för! Det är sällan som en blogg är uppbyggd som en fjortis-dagbok. Utan oftast är en blogg mer tyckande. Det kan gälla bra och dåliga saker. Bloggar behöver inte heller vara egocentriska.
Nämn en bloggare (obs länka!) som verkar väldigt olik dig, vars blogg du tycker om:
RakaPuckar är helt olik mig, men mkt najs & rolig att läsa. http://www.rakapuckar.nu/site/
Vad tycker dina närmaste om att du bloggar?
Många släktingar förstår inte nöjet eller att jag tar mig tid med saken öht. Kom igen om 5-10 år tänker jag. Jag är helt säker på att fler och fler har sin egen blogg då.
Tycker folk som känner dig att du är dig själv i din blogg?
Jo då, det får jag väl hoppas. Jag tror att de tycker att jag är lite frispråkigare i min blogg, lite tuffare s a s.
Har du hittat en gräns för hur privat du vill vara i din blogg?
Självklart. Man skriver ju aldrig ut hela namn. Dock kan man antyda.
Nämn några saker som du aldrig bloggar om och varför:
Bilder på min själv t ex eller berättelser om min sambo. Hans vardag t ex.
I vilken utsträckning bloggar du för att få bekräftelse tror du?
Ingen alls. Däremot är det ju klart skönt att få skriva av sig. Samt skriva ngn antydan till ngt man är jävligt förbannad över eller otroligt glad åt.
Tror du att man kan lära känna en person genom att läsa dennes blogg?
Visst. Inte till 100% förstås.
Har du träffat folk IRL efter att ha fått kontakt med dem via bloggen? Och i så fall: Var de som du trodde att de skulle vara eller blev du förvånad?
Inte via bloggen. Men fler har börjat blogga för att de sett att jag har en blogg.
Tror du det kan vara skadligt för vissa personer att blogga?
Ja, yngre om de inte tänker på att inte vara för privata och att inte heller lämna ut kompisar och familj.
Har du någonsin blivit sårad av någonting som skrivits till/om dig i kommentarer eller i andra bloggar?
Nix.
Har du själv skrivit saker du ångrar i din egen eller i andras bloggar?
Nope.
Men man har läst i andra vad det kan tjafsas hit och dit. Fast det är väl en tjusing med det också.
Hur ser bloggandets nackdelar ut för dig?
Det tar lite tid ibland. Man bör ju uppdatera regelbundet exempelvis.
Tror du att du fortfarande bloggar om två år? I så fall: Tror du att ditt bloggande har förändrats då?
Visst, det lär jag göra. Det är kul. Spännande och roligt att vem som helst, var som helst i världen kan läsa just mina tankar.
Tror du att bloggarna har (eller kommer att ha) någon inverkan på vår kultur, eller är de en grupp människor som mest påverkar varandra?
Fler och fler kommer att blogga. Det är ett smart sätt att få reda på saker. I stället för att ringa runt och berätta för en och en så kan mina närmaste kika in när som helst och följa upp vad som har hänt mig i stort. Man behöver inte heller blogga för att påverka! MAN KAN BLOGGA FÖR ATT ROA ELLER BERÄTTA!
Avslutningsvis:
Sammanfatta kort vad ditt bloggskrivande har betytt för dig?
Mentalt har det varit healande och roligt. Ibland har det kännts lite busigt också.
Mentalt har det varit healande och roligt. Ibland har det kännts lite busigt också.
Sammanfatta kort vad ditt bloggläsandet har betytt för dig?
Roliga stunder och kännedom om vad andra tycker och tänker.
F'resten: http://computersweden.idg.se/2.139/1.73196 . Det stämmer bra mycket av det som står där, tycker jag.