Aka Anneli

 

Morgonen startade med fin rutin, en motionspromenad på två kilometer. På eftermiddagen följde jag med sonen till hans jobb och hälsade på söta små djur (bl a lamm och minigrisar), mysigt. På hemvägen unnade vi oss italiensk kulglass, gotti'. Det blev middag vid hemkomsten vid 18-tiden. En lugn, fin dag... Därefter började HELVETESNATTEN.

 

Snart får jag rejält ont i magen som inte går över. Inte med vila, magmassage, Movicol, alvedon. Natten igenom gör det ont i magtrakten runtom och det strålar också bak mot ländryggen. Stundtals illamående, dock utan att få upp nå't. Under natten frös och svettades jag korta stunder om vartannat. Ingen feber. Jag snurrade runt i sängen, satt ihopsjunken på huk bredvid sängen, låg på alla fyra för att se ifall det skulle lindra smärtan. Jag slumrade till endast korta stunder. Klockan 05:10 ringde jag 1177, Sjukvårdsupplysningen. De sa: - Tycker du ska åka direkt till Akuten!

 

Hur då? tänkte jag. Klockan 5 på morgonen och väldigt ont! Ja, okej det fick bli taxi och några hundra kronor fattigare. I taxin satt jag helt nedstämd/koncentrerad och försökte tänka bort all buksmärta. Vid ankomst till akuten var det enkel inskrivning på en gång, ingen kö alls. Men sedan tog det tid däremot. Blodprover först. Bad snart om smärtstillande, men det blev endast två alvedon, för inget annat förrän mer besked. Låg och vred mig i flera timmar i akutrum med munskydd från klockan 6. Vid 10-snåret så fick jag åka iväg på "akutröntgen", med kontrast. Tillbaka till intaget. Väntan åter. ONT! Vid halvettiden kom det slutligen in TVÅ personer till mig. Då anade jag oro. Nu hade ändå smärtan avtagit efter ihållande i 18 timmar 🤢 . En av dem, läkare sa: - Du har flera gallstenar och du blir inlagd för två stenar sitter så till att de lär inte försvinna på egen hand. Det blir operation snarast, i morgon eller kanske rentav ikväll. Du får snart åka upp till avdelningen och blir kvar något dygn eller så.

WHAT? Vilken "kalldusch"!

 

Ja då, jag blev covidtestad innan jag fick åka upp till avdelningen. Långt upp i näsan, pinnen/topsen skulle sitta kvar i 10 sekunder. Därefter en snabb, bestämd och obehaglig snurr.

 

Shit! Jag som hade räknat med att komma hem någon gång under dagen/eftermiddagen efter akutbesöket. Hade till exempel kastat på mig kläderna på morgonen när taxin skulle komma. Ingen mobilladdare med heller. Man vill kunna hålla kontakt med familjen. Nu hade jag knappt halv laddning. Det är inte mycket om man blir borta ett tag. Sedan är ju mobilen bra med underhållning. Bland annat för att googla på nämnda åkomma.

 

Munskydd hade jag haft på mig i 8 h, men fick ta av mig på avdelningen när jag kom upp dit. 

Nu var jag hungrig! Kaffe åtminstone? No way, ingen mat alls. Blev kopplad till dropp för näring. Ingen dryck ens. Tillsagd att duscha och byta till sjukhuskläder.

 

Bra nog fick jag operationen senare på kvällen. Mer dropp: Flytande Alvedon, Flagyl och ny påse näringsdropp. Tror de diskuterade antibiotika också. Sedan Narkos. Läskigt. Vilket operationsrum förresten, vilken teknik!

 

Eloge nu till S:t Görans sjukhus och kirurgen där. Avdelningen jag låg intagen på var högst upp på sjukhuset våning 8. Allt har gått smidigt.

Tisdag förmiddag fick jag äntligen äta ordentligt, sedan söndag middag. Både frukost (dock endast flytande) och till lunch fast föda. Samt kaffe framför allt. Kom hem med 4 hål i magen, det blev så kallad titthålskirurgi. Nu rehab. Med fördel mindre måltider, inga tunga lyft den närmaste tiden, med mera. Rosslig och torr i halsen, tydligen efter narkosen.

 

Nu förstår jag varför jag ibland har haft magont. Inte alls för att jag har ätit för fort eller har svalt luft. Har till och med varit på vårdcentralen, men då gick besvären över på några dagar. Not: Gallstenar kan finnas, utan att du får stora problem eller behöver operera.

 

En av stenarna som kilat fast var tydligen 7 mm.

 

2:a operationen på mindre än 6 månader. 🤕