LYCKA
så heter en ny föreställning på stora scenen på Stockholms Stadsteater. Efter en ung Tjechov. Den har premiär först på fredag, den 6 januari.
Jag hade förmånen att få gå på ett av genrepen. Var där ikväll.
En huvudroll innehas av HAIR-profilen Fredrik Lycke. En skäggig, nu mycket frispråkig man - f d radikal student - som säger precis vad han tycker & vill. Retar gallfeber på de flesta i sig omgivning, provocerar var och en så fort han bara kan. Lyckas också oftast.
Den andra huvudrollen har söta grevinnan Tova Magnusson, vacker och säker, men fattig som änka och kärlekstörstande. Sedan spelar även Lennart Jähkel, Gerhard Hoberstorfer, Frida Hallgren, Kristofer Kamiyasu, m fl med.
En händelserik pjäs. Allt är fest, hela tiden! Förfest, fest, efterfest. Vad är lycka? Den ena är kär i den andra. Dock sällan ömsesidigt! Glittrande scendekor, feststämning hela tiden i stort.
Ja, samtal om pengar, pengar, pengar har stor betydelse i föreställningens framfart... Löser pengar allt?
Men i det stora hela dock väldigt flamsigt, i mitt tycke. Too much, om man säger! Samt mycket samtal med publiken hela tiden. Ibland skoj, men inte när det blir för mycket.
En skådis som kan komma att slå är Louise Peterhorff! Härlig, tydlig röst. Kändes säker i sin roll och ändå enkel. (Ny på Stadsteatern ser jag, när jag vill läsa mer om vem hon är).
Skam att säga, men ja jag smet i pausen. En helkväll, 4,5 timme lång är "Lycka". Många bra monologer och dialoger, men det är lång tid och en hel del flamsande och smaltalk med publiken också, för mycket för min smak iaf...
Upplägget festligt i och för sig. Med förfest, fest och efterfest. - Glittra på, party on!