Work, work & work
Några undrar nu vad jag gör om dagarna. I stället för att berätta för en och en, så bara läs:
Vardagen har ändrat sig radikalt för mig. Jag som tycker det är lyx att vara "arbetsfri" och gillar det, trots att många tyckt det är konstigt och kanske rentav slött. (F'resten jag har ju faktiskt haft en hel del extra-jobb som genererat i ca 50% tjänstgöring totalt sett). Men se nu är jag hux flux arbetande, ett tag iaf. Vi får se, hur allt går. Har ju sedan tidigare bestämt att jag ska ta ut pension vid 55 år, det fixar jag, så det så... samt det är ett tag tills dess *ler* .
Det är jäkligt tufft att gå hemifrån kl 7,00 varje morgon. Kl 8-9 fixar jag för fullt i bolagets kök och äter/får frukost samtidigt, helnajs! Sedan gäller kavaj på. Sedan postöppning & -sortering. Därefter mejl och beställning och mottagningar leveranser & kundbesök. Tömma diskmaskinerna innan lunch och ibland även efter lunchen, innan jag går för dagen. Fixa fruktskålarna. Klockan två lämnar jag plejset. Det är underbart att få gå ifrån ett jobb den tiden! Jag är helt nöjd med 75%, kunde t o m nöja mig med 50%.
Att ha eftermiddagarna lediga är toppen. Men lyx vore förstås att få slippa behöva gå upp så jädrans tidigt. Det är iofs väldigt mysigt på sitt sätt, att gå hemifrån så tidigt på morgnarna. Men jag är ju kvällsmänniska och vill kolla mer på tv, men måste helst lägga mig kl 23,00 och det är inte lätt. Stort kontor är det med 30-tal kollegor. Svårt att komma in på en sådan arb.plats, att lära känna alla och komma på vad var och en jobbar med, samtidigt som man ska lära sig alla nya arbetsuppgifter och praktiska ting med dator, tfn, lokaliteter, o s v! Det är otroligt läckra lokaler och hus vi sitter i!
Vardagen har ändrat sig radikalt för mig. Jag som tycker det är lyx att vara "arbetsfri" och gillar det, trots att många tyckt det är konstigt och kanske rentav slött. (F'resten jag har ju faktiskt haft en hel del extra-jobb som genererat i ca 50% tjänstgöring totalt sett). Men se nu är jag hux flux arbetande, ett tag iaf. Vi får se, hur allt går. Har ju sedan tidigare bestämt att jag ska ta ut pension vid 55 år, det fixar jag, så det så... samt det är ett tag tills dess *ler* .
Det är jäkligt tufft att gå hemifrån kl 7,00 varje morgon. Kl 8-9 fixar jag för fullt i bolagets kök och äter/får frukost samtidigt, helnajs! Sedan gäller kavaj på. Sedan postöppning & -sortering. Därefter mejl och beställning och mottagningar leveranser & kundbesök. Tömma diskmaskinerna innan lunch och ibland även efter lunchen, innan jag går för dagen. Fixa fruktskålarna. Klockan två lämnar jag plejset. Det är underbart att få gå ifrån ett jobb den tiden! Jag är helt nöjd med 75%, kunde t o m nöja mig med 50%.
Att ha eftermiddagarna lediga är toppen. Men lyx vore förstås att få slippa behöva gå upp så jädrans tidigt. Det är iofs väldigt mysigt på sitt sätt, att gå hemifrån så tidigt på morgnarna. Men jag är ju kvällsmänniska och vill kolla mer på tv, men måste helst lägga mig kl 23,00 och det är inte lätt. Stort kontor är det med 30-tal kollegor. Svårt att komma in på en sådan arb.plats, att lära känna alla och komma på vad var och en jobbar med, samtidigt som man ska lära sig alla nya arbetsuppgifter och praktiska ting med dator, tfn, lokaliteter, o s v! Det är otroligt läckra lokaler och hus vi sitter i!
Me - Working Girl (lady)
Vem kunde tro det?!
Inte nine to five, men eight to two p.m.
Allt gick väldigt fort & det är otroligt spännande och roligt! På ca 1 vecka var jag plötsligt godkänd och hade varit på 2 st intervjuer. Den andra med självaste vd:n.
Gissa om jag är riktigt stolt och mallig faktiskt att jag lyckats få ett jobb, för det är inte lätt. Dels har jag lite ålder och dels den tuffa, svåra arb.marknaden just nu. Skickar man en ansökan kan man räkna med att det kan vara 100-tals andra som gjort exakt samma sak...
En mysig social rutin är t ex gemensam frukost kl 8,15. De som kommer i god tid vill säga, *ler* . Gissa vem som ansvarar för iordningsställandet och undanplock t ex.
Inte nine to five, men eight to two p.m.
Allt gick väldigt fort & det är otroligt spännande och roligt! På ca 1 vecka var jag plötsligt godkänd och hade varit på 2 st intervjuer. Den andra med självaste vd:n.
Då har jag överlevt första veckan, yihoo! Men jag är helt slut i huvudet, så det är toppen med helg, helt klart.
Det har varit mkt nytt och främst koncentration på att lära sig en massa. Nytt folk; 30 personer på en gång, organisation: vem gör vad. Sedan praktiska ting som kaffeautomaten och var finns grejer. Var och hur beställer jag saker. Sedan upptäckte jag att flera kläder jag har är en aningens små. Kavaj ska jag ju ha på jobbet. Gäller att hitta ngn tunn kavaj, för annars blir det alldeles för varmt! Sedan ny dator och nytt e-postsystem med kalender integrerat i mejlen. Puhh! Har t o m haft 4 st möten med olika chefer, för genomgång övergripande.
Gissa om jag är riktigt stolt och mallig faktiskt att jag lyckats få ett jobb, för det är inte lätt. Dels har jag lite ålder och dels den tuffa, svåra arb.marknaden just nu. Skickar man en ansökan kan man räkna med att det kan vara 100-tals andra som gjort exakt samma sak...
En mysig social rutin är t ex gemensam frukost kl 8,15. De som kommer i god tid vill säga, *ler* . Gissa vem som ansvarar för iordningsställandet och undanplock t ex.
SHRINK - Fallet Dr. Carter
Har ikväll varit på en förhandsvisning av nämnda film.
Shrink handlar om den väl etablerade psykologen Henry Carter, som spelas av Kevin Spacey. Utspelar sig i Hollywood. Naturligtvis.
Henry har gjort en självhjälpbok om "Hapiness" och hans arbete är att lyssna och försöka hjälpa osäkra, neurotiska Hollywoodkändisar och hans pappa ger honom en dag ett uppdrag: en tonårstjej, som är osäker på sig själv och har "förlorat" sin mamma. Men hur hjälpa andra när ens eget liv faller ihop och hans fru bl a inte finns längre?
Egentligen är det nog rent av Henry själv som borde vara patient i denna tunga/djupa session! Mkt rökande i filmen och nedgångna (läs: ledsna och fruktansvärt deppiga) personer. T o m Robin Williams har en roll i denna film. Här ser han verkligen gammal och neddankad ut, kan jag lova.
Helt ok film, men lite lång!
USA, ca 100 minuter.
Shrink handlar om den väl etablerade psykologen Henry Carter, som spelas av Kevin Spacey. Utspelar sig i Hollywood. Naturligtvis.
Henry har gjort en självhjälpbok om "Hapiness" och hans arbete är att lyssna och försöka hjälpa osäkra, neurotiska Hollywoodkändisar och hans pappa ger honom en dag ett uppdrag: en tonårstjej, som är osäker på sig själv och har "förlorat" sin mamma. Men hur hjälpa andra när ens eget liv faller ihop och hans fru bl a inte finns längre?
Egentligen är det nog rent av Henry själv som borde vara patient i denna tunga/djupa session! Mkt rökande i filmen och nedgångna (läs: ledsna och fruktansvärt deppiga) personer. T o m Robin Williams har en roll i denna film. Här ser han verkligen gammal och neddankad ut, kan jag lova.
Helt ok film, men lite lång!
USA, ca 100 minuter.
Framtiden
Ja, just det!
Stora förändringar kan vara på G.
Nej då, vi ska inte flytta. Har inte varit i Sollentuna... och kollat boendet där man bor fritt i 3 år. För nära järnvägen troligen ändå!
Vill inte säga så mkt mer... Än.
----
TACK Jenny, Hans och Raymond!
Stora förändringar kan vara på G.
Nej då, vi ska inte flytta. Har inte varit i Sollentuna... och kollat boendet där man bor fritt i 3 år. För nära järnvägen troligen ändå!
Vill inte säga så mkt mer... Än.
----
TACK Jenny, Hans och Raymond!