Aka Anneli

Skolmassaker, överfall, rån och vandalisering.

Folk arbetar alldeles för mkt och försummar barnens uppväxt och fostran, vett & etikett och f f a social samvaro.

Ungar i 11-12 års-åldern måste ha ngt att göra och sysselsätta sig med. De får inte bara 'hänga ute' och driva omkring. Med det vill jag inte ha sagt att bara samhället ska "göra ngt". Nej då, föräldrar som bryr sig naturligtvis och vet vad barnen gör. Inte bara litar på vad ens egna barn säger, att de gör/ska göra. Vara hemma hos ngn t ex.

T ex att kasta stenar ned ifrån gångbroar. Om dessa småglin förstod att det kan vara deras mormor, faster eller syster som sitter i bussen eller bilen, nästa gång de kastar en sten. Att deras bästis kanske rånar och slår ned deras farmor eller mamma i samma stadsdel som de bor i.

Varför hindra räddningstjänst på utryckning? Kan de inte förstå vad det kostar! Samt så onödigt! Tänk om hjälpen verkligen skulle behövas ngn.annanstans just då...

Ofta säger ungdomar att de saknar fritidsgårdar t ex. Jag vet att det finns verksamhet här och där, men sedan händer saker på vägen hem eller när gården har stängt för kvällen. Det är tacken och Svensson får betala all förstörelse!

Jag tror också att många stora familjer säger nej till när det/de egna barnet/barnen frågar om de får 'släppa in'. Då är det så klart lätt att ungarna blir hängandes i centrum, köpgallerior, t-banan, o s v.

Av en vän fick jag en så fin dikt:

Vänskapens betydelse!

När livet känns trist och grått
behöver vi en vän
som delar med sig av både
stort och smått
och glädjs åt det i vi har fått.

Livet är en krånglig väg
att gå
både för stora och små
Vi borde kosta på ett
hej när vi möts
ty vi vet att livet en
gång tar slut.

Så rätt & fint!